fatskinnypuppy.blogg.se

Läser igenom allt jag skrivit i den här gudsförgätna bloggen och minns tiderna bakom mig. Jag känner mig som en helt annan person än den jag var för ett år sedan. Som jag måste ha skinit av osäkerhet och sårbarhet, ett lätt byte som bara väntade på att bli hugget och straffat. Och jag tillät det ju, jag bad om det. Jag bad om att bli utnyttjad. Någonstans i mig finns väl fortfarande den stackars rädda flickan som tappat hoppet om livet. Den tiden är på ett sätt en del av mig, och kommer kanske alltid att vara det.