Har spenderat den senaste veckan eller så med att vara orolig över om jag är gravid eller inte. Men imorse kom lättnaden. Aldrig varit så glad över att få mens.
Lou Reed är död. Det står still i skallen över det. Älskar hans musik.
Min urinvägsinfektion är i princip borta. Antibiotika is the shit. Fett jobbig vecka har det ändå varit. Mycket smärtor som inte har varit mensvärk, haft så jävla ont i ryggen ett par gånger. Fick så ont ett tag att jag låg och grät och min pojkvän ringde sjukvårdsupplysningen klockan fem på morgonen. Idag har det varit mensvärk dock haha. Fuck vilken plåga. Ipren är räddaren i nöden.
Vill knarka. Länge sedan sist. Är trött som in i helvete på alkohol. Alla omkring mig är alkoholister. Vill springa omkring påtänd i nattstockholm och skrika åt främlingar, skratta och dricka rom och cola, dansa på klubbar, hångla med främlingar. Vill ha the time of my life.
Det här året har varit så jävla urflippat. Har gjort så jävla mycket men samtidigt knappt något som andra skulle kalla värdefullt. Har utvecklats till den jag förmodligen kommer stanna vid ett tag. Men jag vill ha mer. Mer kul saker att göra, saker som känns värda. Mer människor att träffa. Världen är så tråkig. Måste man leta efter spänning? Jag gör vad som helst.
Kommentera